Miriam

---

Ibland är jag blind och ibland är det bara så att jag ser dåligt. Jag ser helheten, men inte detaljerna. Jag har sagt länge nu att jag måste kolla synen igen, men det är orken att göra det som är det svåra.

Sedan slog det mig en tanke, vad har jag att förlora?
Jag skulle säga egentligen ingenting. Kanske en liten sak, eller egentligen är den saken inte liten, men tror inte det försvinner bara för att jag sattsar. Man måste ju våga för att lyckas? Man måste ju försöka för att veta?
Fast man kanske ska vänta ett litet tag, ta det lite lugnt i början. Kanske inte kasta sig in mitt i smeten direkt, utan blanda ihop ingredienserna en efter en.
Men jag är faktiskt rädd denna gång, rädd att skrämma iväg eller göra bort mig. Jag har varit det förr och det är så jag går miste om saker och ting. Man kanske skulle krypa ur sitt skal för en gångs skull, men vi ser väl när jag orkar de ^^

Den här mannen duger åt mig än så länge!

Sådär lagom blyg.

♥Krams på min man