En gång var vi ung och dum, sen blev vi gamla och kloka
Det är sjukt vad jag saknar dessa korkskruvar jag en gång hade! Det var i årskurs nio som jag gjorde valet att klippa av mig dom, allihop, kort blev det. Och jag ångrar det massor! ^^ Men nu är det bara att spara ut håret igen och se om dom kommer tillbaka igen. Skulle då inte jag göra om jag blev bortklippt från livet, men man kan ju alltid hoppas :D
Krams på alla våra mindre problem
Det som har lättats från hjärtat
Trackback
